Det är den 7e idag och därmed vårt sista mål med amningen -Matildas korrigerade 6-månadersdag.
Vi har trappat ner länge eftersom donnan älskar riktig mat. Först var detta en liten sorg för mig men jag har ett bra tag nu varit trött på att amma. Ja, det är jättemysigt, men det finns så mycket annat mysigt att göra med M. Att låta henne upptäcka en ny frukt eller själv glufsa i sig en smörgås känns tusen gånger roligare för både henne och mig.
Här lägger jag in den obligatoriska kommentaren om att alla gör som de vill, som det passar dem, och det finns inga rätt eller fel i att amma, famna, sluta snart eller senare.
Vi gör vårt bästa för att bara amma på natten nu, dvs vid Matildas enda uppvak om hon ens vaknar. En gång per dygn alltså, om ens det. Det har lett till att jag knappt har nog med mat till henne när hon väl ammar och det är frustrerande för oss båda. Vi fortsätter försöka ha kvar bara nattamningen men försöker lära fröken att äta välling. Välling är också väldigt diskuterat och det finns många som är väldigt emot, men för oss känns det som en bra och mysig lösning just nu iallafall. På sikt vill vi nog sluta med amningen helt till Matildas ettårsdag,om drygt två månader.
Så ser det ut! Hur tänker ni kring amning? Och hur gjorde eller gör ni för att sluta helt?
Läs om när vi äntligen lyckades med att få igång amningen HÄR, och hela vår amningsresa HÄR.
Senaste kommentarer