Vilket tempo det är den här veckan! Först och främst har vi vikarier deb här veckan. Dvs, 1-3 av oss fyra ordinarie är borta ständigt. Det fungerar och går till och med bra, men det betyder att man måste ha ögon i nacken och vara extra alert hela tiden. Igår hade vi kvällsmöte, idag ska vi storhandla, imorgon stänger jag och på torsdag ska vi på brorsdotterns uppvisning i ishallen. Inga saker som jag inte skulle vilja göra, men den där känslan av att inte riktigt hinna andas hänger över mig lite grann. Och igår fick jag migränkänningar. Innan ni ens tänker tanken: nej min migrän är inte stressrelaterad. Det var nog helt enkelt en för lång dag att jobba 7-19, mina ögon orkar inte med elljuset så länge -främst inte lysrören. På vår avdelning har jag garderat med en massa smålampor och ljusslingor för bär det börjar bli så 😉 …men nu var vi inte på vår avdelning under mötet = jag tappade 80% av synfältet, tappade stundvis balansen och började darra om händerna. Tack och lov har man ju söta kollegor som en stöttande armkrok och som offrade kinderägget hon konfiskerat av dottern på morgonen. Sockret och att jag gick och la mig kl.9 räddade den här dagen i alla fall. Jag hoppas att migränen håller sig borta. Efter att ha haft daglig huvudvärk i jag vet inte hur många veckor kunde jag ta emot gårdagens värk med en klackspark, den fick mig att insé att den senaste veckan varit huvudvärksfri! Underbart. Det är så skönt att få vara sig själv.
Tillbaka till det här med att det är fullt upp den här veckan. Vi fick frågan igår om vi generellt orkar göra någonting efter jobbet. Det blev ett ibland på dem frågan. Jo, den här veckan handlar vi och går på uppvisning, det är ju att göra saker. Och lagar mat gör jag också, ett par dagar. Men allt annat blir liggande under vardagarna. Städning, tvätt, ordentligt bloggande osv får vara till helgen. För att inte tala om att tenta av den där kursen jag tog i början av året, babyshowerförberedelser eller att SY som lockar mest av allt just nu. Och att skriva och teckna. Med våren kommer ett enormt sug efter det.
Men hur mysig Sote än var i soffan i morse ville jag inte stanna kvar där. Jag älskar att ha mycket att göra, då mår jag som bäst 🙂
Senaste kommentarer