Vid ungefär tre månaders korrigerad ålder ska neo-barnen undersökas igen, iallafall i det vårdprogram vi går efter. Matilda hann bli 16 veckor korrigerat (så galet lite! När räknade vi veckor senast ens?) och de tittade på hennes utveckling så att den stämde överens med en fyramånaders.
Först fick vi träffa Mimmi, sjukgymnast. Hon totalt hypnotiserade Matilda som verkligen tyckte att hon var intressantast i världen där och då. Mimmi och jag satt på golvet på en stor terapimatta med Matilda mellan oss, och Mimmi tittade på massvis med olika saker. Sedan kom Ewa, en läkare M haft förut, och undersökte och svarade på frågor, och slutligen gjorde Wiwi, en sjuksköterska en del. Bland annat tittade de på det här:
Symmetrin. Hon var ute efter att Matilda skulle se ut och röra sig symmetriskt. Det är t.ex. lätt hänt vilket barn som helst att bli sne i nacken med kortare muskler på ena sidan, de kan ha en faviritsida att ligga på och då ”träna” nacken ojämnt, med skevhet som resultat. Detta kan i så fall korrigeras, men har det gått tillräckligt långt kan man behöva sjukgymnastens hjälp. Där med kollade hon så att M vred huvudet lika bra åt båda hållen, men också så hon rörde armar och ben likadant.
Huvudformen. Med rådet att bebisar alltid ska sova på rygg (för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd) ökade siffrorna rejält för barn med platt huvud. Deras skelett är så mjukt att skallen lätt blir platt där den ofta belastas. Med prematura är man jättenoga med huvudformen från första början, deras skallar är enormt (riktigt otäckt) mjuka i början. Vi råddes att alltid använda kudde (även i babysitter och babyskydd) förutom om Matilda blivit så pass rörlig att hon kan råka få kudden över sig. Bär hon är vaken ligger hon nästan aldrig på rygg och vi uppmuntrades även att bära henne för att avlasta huvudet. Huvudform korrigeras allt eftersom, men är det riktigt platt eller snett kan man behöva en specialbeställd hjälm ett tag så att inte bett, hörsel osv blir påverkat.
Styrkan i nacken. Fyramånaders ska ha en viss styrka i nacken. Vi har fördelen att M tycker om att ligga på mage. Sjukgymnasten såg att hon lyfte upp dig stadigt i nästan 90 graders vinkel och väntade på att M skulle ledsna, men det gjorde hon aldrig.
Vända sig. Från mage till rygg, och gärna rygg till mage också. Det gäller ju att man ska vara på humör för det också dock!
Reflexer. Vissa reflexer skulle vara där, som t.ex. att sparka vid ett knack på knät och föra ut armarna för att balansera. Vissa reflexer skulle vara borta, som t.ex. den fallreflexen de har som spädisar (då de slår ut med armarna). Mimmi sjukgymnast höll och släppte M på olika sätt och olika snabbt för att se hur hon agerade.
Rörlighet. Det var viktigt att M kunde föra benen ”utåt” (tänk split) men inte för mycket, för hon får inte heller vara överrörlig. De cyklade också med benen och sträckte på armarna och gjorde lite andra rörelser.
Att huvudet följde med. När hon lyftes från rygg i bara händerna, när hon tippades åt sidan så stannade huvudet upprätt osv…
Sitta. Med eller utan stöd.
Stå. Självklart står inte en fyramånaders själv, men man vill att hon ska stå på hela foten när hon hålls stående. Det betyder att hon ska stödja på båda fötterna, inte bara på häl eller tår och gärna även ”ta vikten” alltså trycka emot och inte bara nudda golvet. Då småningom om ska de även sluta knipa ihop tårna vilket är en nyföddsreflex.
Reaktionshastighet. Åtminstone i vårt fall så var det viktigt att M reagerade lika snabbt på båda sidorna. Deg här kollades bland annat genom att titta på hur snabbt hon knep med tårna.
Prata. Till och med när M var tyst sa Mimmi att M pratade när hon tittade på mig och reagerade på att och hur jag pratade med henne. Hon svarade också och de frågade om hon börjat testa de höga ljuden än.
Ta på saker och kroppen. Ihop med händerna, fatta saker och föra dem till munnen. En fråga var om M fattade sina knän än.
Le. När och om hon skrattar.
Bajs. Hur ofta? Enkelt? Besvärat?
Mat. Hon ska definitivt äta som en sjumånaders. Hur går det? Vad äter hon och hur mycket? Jag gör ett nytt matinlägg om några dagar.
Vikt, huvudomfång, längd. Precis som vid ett BVC-besök.
Mediciner. Vad hon har, hur mycket och om vi kan trappa ner något.
Operationsfrågor. Från min sida, jag ville veta mer om vad vi kan behöva tänka på o framtiden. Vi erbjöds ett besök för stt bars prata om det, men jag fick rätt utförliga svar ändå. Om M skulle få besvär borde de ha uppenbarat sig de första två månaderna. Om hon skulle få akut ont är det en bra idé att börja med att titta på den opererade tarmen, om hon blir gravid nån gång ska hon och hennes vårdkontakter veta om vad hon varit med om och om M skulle vilja göra kosmetisk korrektion på ärret så är det inte rekommenderat förän efter hon fyllt 20.
Ovanstående fakta har jag fått direkt från sjukvården och genom att själv läsa på.
Med väl godkänt behöver vi nu inte komma på kontroll förän M är ett år. Innan dess, nån gång i sommar ska hon få göra en spirometri.
Senaste kommentarer