Ordning: två små hemmabarn

Från och med vecka 20 (som alltså blev 10 dagar lång) går vi in i ny graviditetsvecka på onsdagar istället för söndagar. Bilderna vi tar fortsätter dock att tas på söndagskvällar och här kommer två bilder som då får representera veckan vi går in i v.22:

Det är helt galet vad fort tiden går. Jag börjar känna starkt att jag inte är redo för att den här tiden ska ta slut. Tänk att hon är beräknad till om 18 korta veckor! Då ska vi få en BÄBIS. Börjar nästan gråta av tanken för att jag samtidigt längtar så mycket efter henne. Ja, HENNE! 🙂 Vi ska få en liten flicka om det inte är så att han gömde något på RUL 😉

Här är lite kort om de mysigaste och häftigaste sakerna som hänt hittills:

• Det här datumet skrev jag tyvärr inte upp, men bara ett par dagar efter ägglossning satt jag och pratade i telefon med Lovisa när det plötsligt nöp till i livmodern. Jag kände mig säker på en gång att det var något som hade försökt fästa, jag bara hoppades på att det skulle stanna kvar. Det nöp på samma ställe som jag sen fått höra på två ultraljud att livmodern sitter.
• I vecka 5 var jag redan säker på att jag var gravid. Mitt bäcken ilade, mina bröst spände och mina tarmar var i uppror. De gånger jag inte varit gravid har jag gladeligen tagit måååånga graviditetstest för att jag vill att de ska bevisa motsatsen. Nu ville jag inte ta något alls! Tillslut tog jag ETT för att det kändes fånigt att boka tid för inskrivning utan att ha testat.

Misstänksam till min ”stoooora” mage, haha! Jag var ju pytteliten! När jag ser på den här bilden märker jag verkligen hur stor min rumpa har blivit också :p

Och så kom PLUSSET!

• I Vecka 7, 6+3, började jag må illa och inom loppet av några dagar hade illamåendet blivit riktigt kraftigt. Lergigan Comp fungerade rätt bra, och bara fem veckor senare hade illamåendet släppt. Kanske inte den mysigaste perioden i graviditeten, men det fick mig iallafall att verkligen känna mig gravid!

Gurkstavar hjälpte lite mot illamåendet.

• I Vecka 9 fick vi gå på ett tidigt ultraljud och se vår lilla för första gången. Då hade jag gått upp 8 kilo!
• I vecka 14, 13+5 (korr:13+2), kom den första sparken. Jättetidigt, jag vet! Folk hade så svårt att tro mig, men jag var överlycklig och helt övertygad, det var ju något helt annat än jag någonsin känt förut!
• I vecka 16, 15+0 började jag känna dagliga rörelser.
• I vecka 17 fick en kollega känna sparkar utanpå magen.
• I vecka 18 fick jag hem gravidkläder från Lovisa, jag hade inte så mycket att välja på i min garderob längre.

Jeansen var ju magiskt sköna!

• I vecka 19 fick Simon äntligen känna en ordentlig spark, rakt i handflatan!
• I vecka 20 kom första karatekicken! Rörelser hade synts på magen i nån vecka, men nu smällde det till! Så häftigt! Simon har sen dess lagt sig för med att på ett gulligt sätt prata med och ”uppfostra” bäbisen och säga till henne att hon inte får sparka mamma varje gång de rejäla sparkarna drar igång.
• I vecka 20 var vi på RUL och fick veta att det är en liten tös som busar runt där inne. Allt såg bra ut och BF flyttades fram till 7/3.

  Överst har vi KUB-bilderna, och de två nedersta är från RUL. Lille Skutt fick vi av mina föräldrar när allt hade gått bra <3

• I vecka 21 ploppade min navel officiellt ut :p längre ut kommer den säkert, men nu är det som brukade vara inne faktiskt ute istället. Ush säger jag som har lite av en äckel-grej för navlar, men det är faktiskt rätt gulligt när naveln syns genom kläderna 😉

Värre än så här ser det redan ut, och värre lär det väl bli!

• I vecka 21 började jag även läcka mjölk, spännande grejer 😉

Det ska bli kul att se vad vecka 22 för med sig! Bäbis är iallafall nu ca 26cm lång och lilla spinkisen lägger på sig allt mer vikt, ca 400g nu (källa: 1177). Hon hör och reagerar på både ljud och ljus 🙂