Att nappa eller inte nappa
Nappar är underbara.
När Matilda låg i kuvös och vi knappt kunde ta ut henne så hade hon ändå sin napp som tröst. Det var en trygghet och den var träning för att uppmuntra sugreflexen. Det kändes så bra att hon hade den då, och vi använder den fortfarande ibland när hon sover men är snuttig. Jag var inne och läste om den napp som Matilda hade efter att hon passerat 1500g, och sprang på något som jag tyckte var så rörande. Tydligen är den inte utformad för att likna ett bröst, utan för att efterlikna barnets egna tumme. Det är en speciell napp för just prematura barn för att deras sugmönster ska utvecklas så som det skulle ha gjort i magen, där bara tummen fanns att öva på! Fina människor som utvecklar sådant här, det är helt underbart tycker jag.
Men jag är ändå negativt inställd till nappar. I slutändan. De ska minska risken för plötslig spädbarnsdöd, så så länge hon är liten är vi kompisar med nappen, och jag ser poängen med att inte sitta fast vid ett supersnuttigt barn dygnet runt. Däremot så är nappar så enormt skadliga för tänderna, har ni inte gjort det förut och har ni ett större barn som fortfarande nappar -prova att söka på ”pacifier teeth”, det är inte en vacker syn. Arbetsskadad som jag är efter att ha jobbat på förskola är jag livrädd för när barn är stora nog för att springa runt med napparna i mun, ramlar man då kan man snitta upp hela läppen och det är så otäckt och onödigt. Sen som jag skrev HÄR så har jag varit rädd för att förvirra M och skapa svårigheter med amningen, men i vårt fall hade vi inget val -och det gick jättebra. Vi använder fortfarande amningsnapp, men det är för att hon är liten och inte orkar suga så hårt och länge som hon behöver, inte för att hon är van vid ett napp-grepp. Vi fasar försiktigt ut amningsnappen och det verkar inte vara svårt för henne.
Sen finns det tusen olika varianter av nappar, det är en riktig djungel. Napparna på neo var i ett stycke vilket var väldigt hygieniskt och ”riskfritt”. De som ändå är typiska för att använda i Sverige idag har flera delar som kan ramla isär och där både fukt, smuts och bakterier kan fastna i skarvarna… men det är helt klart de napparna som är sötast (och som har alla söta tillbehör). Sen är det ju frågan om giftfritt. Plast, silikon, gummi… Vi köpte en riktigt ful napp i gummi som visade sig vara på tok för stor för M, men som hon älskar. Den är också i ett stycke vilket är ett jättepluss enligt mig, och den ska tydligen smaka väldigt gott (den luktar gott av milt gummi). Det är dock faror runt varje hörn när man börjar leta gifter, och jag har insett att det knappt är värt att anstränga sig.
Vi provar oss helt enkelt fram. Vilken sort, när och hur länge. Hur gör ni? Och har ni något tips på någon bra napp eller återförsäljare?
