Fan vad vi är bra.

De pratar för tidigt födda barn på Nyhetsmorgon idag, igen. Jag är så stolt över vår Matilda, och vet ni… idag fick jag för första gången känslan av att vara stolt över OSS. Oss som familj, vi som föräldrar. Fan vad vi har varit med om ändå. Vad vi har klarat av. Som vi har kämpat. Tusen stick, intubering, operation, röntgen efter röntgen, mediciner, undersökningar, sondning, amningsträning, pumpning, isolering, debattering, förflyttningar… osv. Inget jag någonsin önskar på någon, men som vi vuxit av det här, så starka vi blivit. 
En bekant skickade den här till mig, och det träffade rakt i hjärtat:

Matilda är min hjälte, och det är även alla andra som kämpar och likväl deras föräldrar