Header Image

Ordning: två små hemmabarn

Hej! Det är jag som är Sofi, jag är 28 år och bor i en förort till Stockholm med min man Simon och våra döttrar Matilda och Emeli, som snart ska bli storasystrar. Matilda föddes 3,5 månader för tidigt, i vecka 25, och Emeli i vecka 35, så vi får se när deras lillasyster dyker upp! I vilket fall blir det alltså tre små döttrar på lite drygt tre år! Här på bloggen kan ni följa vår vardag i vått och tort. Alla barn är hemma med mig om dagarna och vi hittar på en stor blandning av saker. Jag jobbade på förskola innan jag blev mamma och tar mycket inspiration från den verksamheten i vårt vardagsliv och i hur vi byggt upp vårt hem. Jag har, utöver pedagogik, många små intressen och delar med mig av lite av varje. Min dröm är att nån gång arbeta med att skriva och illustrera barnböcker. "Ordning" är mitt sätt att hålla reda på livet och sporra lusten att orda! För frågor eller samarbeten når ni mig på: [email protected]

Fyratimmarsfika med fina Lina

Publicerad,

Nu är jag hemma efter en underbar fyratimmarsfika med finaste kompis-Lina (inte att förväxlas med svärmors-Lina). Vilket lyft jag fick. En så härlig person som hon är. Snäll, en bra lyssnare, intelligent, varm och framför allt så utstrålar hon en fantastisk positiv energi. Tack för att du finns!

Med den boosten hon gav mig vill jag skriva igen. Eller… Jag vill alltid blogga, men har svårt att mana fram bra inlägg när hela min varelse bara är full med negativa tankar och oro. Jag vill verkligen inte att det här ska vara en klagovägg, och jag är livrädd att någon ska tro att jag tycker synd om mig själv. Och jag är fruktansvärt trött på att se och höra mig själv försöka försvara mig mot dömande tankar som jag inte ens vet om de finns på riktigt, eller om de bara är i mitt huvud. Med det sagt så är jag sjukskriven för att lära mig att vara ledsen när jag behöver det, och inte trycka undan mina känslor. Därför vill jag bara skriva av mig att jag ha haft ett par kassa dagar. Den ena dagen värre än den andra. Jag har drömt hemskt jobbiga drömmar som har fått mig att bara vilja gråta och gömma mig under dagarna. Jag har kämpat på, igår var vi på ikea och höll oss sysselsatta hela dagen, tidigt imorse när jag väcktes av mina drömmar så bakade jag en paj för att göra något roligt, och sen åkte jag in till stan. Men när jag går förbi spegeln så ser jag bekymmersrynkan i pannan, och det gör faktiskt fysiskt ont ut i fingrarna. En känsla som jag inte kan likna bättre än vid den halvsekundslånga känsla man för krypandes, svidandes under huden och upp i nacken när man blir riktigt skrämd. Att det gör fysiskt ont är något helt nytt.

Nej. Med det trevliga fikat och ny energi i tankarna ska jag ta och äta lite nudlar nu, knäppa lite på tv:n och varva ner. Det blir en tidig kväll och en riktigt tidig morgon imorn, så att jag hinner bli lite glad innan det är dags för Jobbet. Två dagars planeringsdagar som jag ser fram emot, om än lite reserverat.

Kram på er, tack för att ni finns, läser och bryr er. Hoppas att ni har det bra ❤️

   
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *