Header Image

Ordning: två små hemmabarn

Hej! Det är jag som är Sofi, jag är 28 år och bor i en förort till Stockholm med min man Simon och våra döttrar Matilda och Emeli, som snart ska bli storasystrar. Matilda föddes 3,5 månader för tidigt, i vecka 25, och Emeli i vecka 35, så vi får se när deras lillasyster dyker upp! I vilket fall blir det alltså tre små döttrar på lite drygt tre år! Här på bloggen kan ni följa vår vardag i vått och tort. Alla barn är hemma med mig om dagarna och vi hittar på en stor blandning av saker. Jag jobbade på förskola innan jag blev mamma och tar mycket inspiration från den verksamheten i vårt vardagsliv och i hur vi byggt upp vårt hem. Jag har, utöver pedagogik, många små intressen och delar med mig av lite av varje. Min dröm är att nån gång arbeta med att skriva och illustrera barnböcker. "Ordning" är mitt sätt att hålla reda på livet och sporra lusten att orda! För frågor eller samarbeten når ni mig på: [email protected]

Heldag på sjukhuset

Publicerad,

(Varning för äckliga och privata bilder längre ner i inlägget)

Suck och stön, vilken dag det har varit.

Vi fick åka tillbaka till sjukhuset imorse efter som det är tisdag och ögondag. Premstura löper risk för att få ROP, en ögonsjukdom som kan leda till näthinneavlossning och blindhet. Det handlar i grova drag om att ögat som normalt sett utvecklas sent i graviditeten utvecklas fel utanför livmodern. Eftersom Matilda är extremprematur har läkaren sagt att han nästan kan garantera att hon kommer få ROP. Idag var hennes tredje undersökning, och hör och häpna -ingen ROP än!!!


De klämde även in två hörseltest, eftersom sonden är borta nu och inte stör hennes hörsel. Det gick över förväntan och Matilda hör jättefint!

Vi ska tillbaka på både fredag och tisdag -men vi blev utskrivna! Från och med imorgon vabbar vi alltså inte längre, utan är officiellt FÖRÄLDRALEDIGA! 

Så varför suck och stön? Det är så löjligt. Det var M som fick göra alla undersökningar och ta hemska ögondroppar. Och allt gick bra, så det är en bra dag ❤ Men vi var på sjukhuset mellan 9-18 och kunde inte lägga ner M, och jag fick inte möjlighet att pumpa mer än en gång. Så här sitter jag med en värmekudde efter en lååång dusch. Mjölkstockning. Jag känner mig alldeles flunsig. Hoppas det inte blir lika segt som förra gången. Min lilla kämpe, hon som varit en sån stjärna idag! Jag vill fira henne men istället fick hon mjölk från flaska och en tråkmamma som bara sitter.



Det är så vidrigt. Brösten är hårda, knöliga och blåspräckliga. Det enda jag vill göra är att sova, men det enda som hjälper är värme, massage och pumpande pumpande pumpande. Ush för att ens nudda dem när det är så här!

Nej fy vilket kluvet inlägg. Precis så som jag känner mig. Allt är bra med mitt barn, så då är allt bra med mig! Fast än jag mår lite skit.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *