Skräcken när någon knackar på dörren

Vi väcktes av en sjuksköterska i morse. Hon knackade på vår dörr och frågade efter Matildas föräldrar. På en gång satt hjärtat i halsgropen och jag nästan skrek på Simon att ”nu har något hänt”. ”Nejnejnej”-känslan av bara faktumet att en sjuksköterska närmar sig utanför Matildas sal. Då är det något som gått ordentligt fel.

M mådde bra. Det försäkrade sjuksköterskan oss om på en gång, med ett varmt och försiktigt leende. Men. Hon hade haft en tuff natt. Ångesten man då känner över att man tog sig lyxen att sova några timmar. Med det sjuks. förklarade så känner jag dock att det inte hade gjort någon skillnad om vi varit där, de medicinska sakerna hade spelats ut likadant ändå. Men tänk om man hade kunnat vara ens en liten tröst för henne? Om hon hade kunnat känna vår närvaro… Tänk om hon var rädd också? Tänk om hon känner sig ensam och övergiven när vi inte är där?

Som sagt gick natten ändå bra, även om den inte gick som förväntat. Matilda behövde ventileras -få konstgjord andning, för första gången i sitt liv. ”Så kan det vara med de här små” fick vi höra, samma sak som de alltid säger när något oväntat händer. Men Matilda har alltid kunnat andas själv, vad är det som händer nu? Och vad händer om hon behöver den hjälpen igen på dagtid när den lilla personalstyrka som finns på sjukhuset är upptagna med annat? Neopuffen som användes är det vi som bett om att få ha vid hennes sida, hur länge hade hon behövt vara utan luft om vi inte hade gjort det? Då skulle den ha hämtats från utanför rummet och kopplats på först. Värdefulla sekunder. Eller om den enda neopuff som stått där ute hade varit upptagen hos ett annat av de nio närliggande barnen just då?

Det hela ger mig kalla kårar och jag kan knappt glädjas åt att det gick bra, för ”tänk om”-scenariot är för hemskt. Om vi inte vaktar och ser till att personal och maskin är på plats, vad händer då om olyckan är framme igen? Vad händer när något annat oväntat äntrar scenen och vi inte har hunnit amatörutbilda oss i det än? Vad är det vi ska kunna och vara förberedda på? Backa tiden och låt mig utbilda mig neonatalog, snälla.