Header Image

Ordning: två små hemmabarn

Hej! Det är jag som är Sofi, jag är 28 år och bor i en förort till Stockholm med min man Simon och våra döttrar Matilda och Emeli, som snart ska bli storasystrar. Matilda föddes 3,5 månader för tidigt, i vecka 25, och Emeli i vecka 35, så vi får se när deras lillasyster dyker upp! I vilket fall blir det alltså tre små döttrar på lite drygt tre år! Här på bloggen kan ni följa vår vardag i vått och tort. Alla barn är hemma med mig om dagarna och vi hittar på en stor blandning av saker. Jag jobbade på förskola innan jag blev mamma och tar mycket inspiration från den verksamheten i vårt vardagsliv och i hur vi byggt upp vårt hem. Jag har, utöver pedagogik, många små intressen och delar med mig av lite av varje. Min dröm är att nån gång arbeta med att skriva och illustrera barnböcker. "Ordning" är mitt sätt att hålla reda på livet och sporra lusten att orda! För frågor eller samarbeten når ni mig på: [email protected]

Vi vägrar PCVK

Publicerad,

De vill sätta en central infart i Matilda. En infart som går från ben eller arm hela vägen in i förmaket på hjärtat. Centrala infarter har M haft tre gånger förut, och de är verkligen jättebra. Med bara ett stick så kan man få ett medicineringsställe som håller i flera veckor, och bäbisen störs minimalt.

Så varför vägrar vi? Här på SÖS är hygienrutinerna undermåttliga. Fruktansvärda faktiskt. Jag ifrågasatte dem samma stund som vi kom hit och de skulle hantera Matildas existerande infart. Jag tyckte att det saknades flera steg för att det skulle räknas som sterilt och hygieniskt. Två sjuksköterskor fick förklara precis hur de gjorde och varför för att jag skulle bli mer bekväm. Rutinerna skiljde sig från vad vi var vana vid, men lät som om de skulle duga. Dagarna gick och vi fick bittert erfara att rutinerna kanske finns i teorin, men slarvas otroligt mycket med i verkligheten. Vi har helt enkelt full förståelse för hur Matilda fick sina infektioner.

 

”Det behövs inget sterilt underlägg när vi gör rent infarten (”scrub the hub”), för vi lägger aldrig ner den” -fast, vi har MÅNGA gånger sett personal lägga ifrån sig nyskrubbade infarter för att sedan obekymmrat plocka upp dem igen och koppla i medicin. Om inte annat så släpper de mer än gärna taget om den med ena handen för att rätta till något eller trycka bort ett larm -för att sen då sätta tillbaka smutsiga fingrar på direktlänken till min dotters hjärta. För nästan precis en vecka sedan stod jag med en hand på M medan en sjuksköterska så noga tvättade. Läkaren pratade med mig samtidigt och jag tror hon tvättade extra noga med publik… bara det att hon också gned den mot min arm innan hon tänkte koppla ihop den.

”Vi skrubbar och sen ska den torka i 30 sekunder så att ingen sprit ska följa med medicinen in” -oj, det är verkligen bara en handfull personal som tycker sig ha de 30 sekunderna. Sprita på, snurra runt och in med drogerna -vad gör det om lite sprit följer med?

”Handskar är mindre hygieniska än spritade händer”, förlåt, men spritade händer i handskar kanske då? Eller spritade handskar? Eller med handskar helt enkelt. Personalen tycks välja fritt hur de arbetar. Vad då hygienregler?

 

…suck. Vi ser, vi tjatar. Vi blir rädda för vad vi missar.

 

De satte en PCVK på Matilda i början av förra veckan eftersom de misstänkte att hon hade en infektion och ville ge henne antibiotika. Den höll i tre dagar. Inte mycket längre än vad en PVK (som sitter bara en liten bit in) hade gjort. Då hade vi gått igenom hela processen med att röntga henne (och ta fem bilder fler än de behövde) osv för att ens få dit den. De rycker på axlarna och säger bara att det är underligt att den höll så kort tid, ”så brukar det inte vara”.  Jag är (som sagt många gånger) inte medicinskt utbildad, men kan det inte vara så att när det backade blod upp i slangen under flera timmar, ända upp till kranen och droppet inte fungerade -att det inte var en bra grej? När jag frågat om det låter de flesta i personalen som om det var en miss de själva inte hade velat göra, men ingen erkänner något rakt ut. Jag frågade när det hände om den inte borde spolas eller så, men ”nejnej, så kan det vara” var svaret. Simon ifrågasatte att droppet inte var igång (pga. att de som jobbade det passet inte visste att man kunde ändra inställningarna på pumpen), men fick inget rakt svar.

 

Vi vill att M ska ha en PCVK. Hon sticks nu mellan 2-4 ggr/dag eftersom hennes PVK:er går sönder och hon är svullen där de spricker. Men. Inte på det här sjukhuset!

 

IMG_28402

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *